Bröllop är så varmt.

Jag gick igenom en bloggs gamla bilder och hitta hennes bröllopsbilder. Hon tror på gud och har en man som har mandelformade ögon. Hon klär sig i fina kläder och har åsikter som ingen annan har. Hon delar med sig av det mesta och älskar att göra saker och ting själv när det kommer till kläder och mat. Jag har följt hennes blogg, men något jag missat är att kolla igenom hennes bröllopskort, några av dom i alla fall. Jag blir så varm i magen. Så kär och fullständigt gråtfärdig nästan. Vad underbart och vad tjusigt. När jag gick på gymnasium så lova jag mig själv att aldrig gifta mig. Det slog mig då: hade jag korkade tankar på den tiden? Jag ska gifta mig !! Det är självklart. Man kan gifta sig på så olika sätt, men jag ska gifta mig. I min värld förändrar det ingenting bara för att man är gift. Och det kan jag stolt säga: det gör det verkligen inte, för min del. Ingenting förändras. Speciellt inte om man varit tillsammans ett tag.

Det måste väl vara en liten skillnad på att gifta sig efter 6månader eller ett år och sen upptäcka alla sidor som finns hos varandra som verkligen gå en på nerverna. Då kanske man börja säga "Game over, nu är jag redan gift" - jag hade mått dåligt om den jag hade gift mig med tänkte så OM MIG. För jag har verkligen hemska sidor ibland.

Däremot, om man har levt med vandra ett tag. I ett par år, eller mer och verkligen lärt känna varandra på djupet, då tror jag att det är frid och fröjd med giftermål. Givetvis är det många som säger till mig att folk förändras, utan att dom vet om det. Jo, det är klart. Men då undrar jag: varför ändra sig när man gifter sig och inte när man förlovar sig? Det är samma sak och samma dyll: en ring på fingret och ett löfte.

Läs och titta lite på hennes bröllop här: underbaraclara

[LISETTE]