Vi har aldrig gjort det och vi skulle nu få uppleva detta tillsammans. En båt på djupt vatten med tusen passagerar som var där för samma anledning som oss: att ha en jäkla och minnesvärd kväll rent ut sagt. Det hade vi med, men jag tror ingen förvänta sig en sådan dag/kväll & natt som denna. Den slår nog det mesta. Jag själv skulle få se Armin van buuren. Jag kan nu efterhand riktigt känna tillbaka hur jag mådde i hela kroppen under hela resan bara för att se han spela. Det jag inte visste var att det skulle vara så kortvarigt, men när jag ser tillbaka det så fällde jag inga tårar för det. Jag hade tre killar runt omkring mig på en båt. Kunde jag bli mer lyckligare? Eller rättare sagt, kunde vi alla fyra bli mer lyckligare än vad vi redan var?
- Christoffer och jag fick gå upp i tid. pappa körde oss till tåget. Vi fick lova han att sova i tid och inte sitta uppe halva natten och gaffla. "När ni är på tåget får ni festa hur mycket ni än vill!" - tydligen så hörs vi för mycket innan vi ska somna. Ops! När vi var på motorvägen ringer mobilen och det är Farre. Han skojar till det att dom inte kommer att hinna, men innan jag får hjärtklappning räddar han den situationen och säger att läget är stabilt, han och Alex är där om några minuter. Väl framme sticker vi in till pressbyrån och handlar upp dricka, äter Christoffers torra och halvgoda Cibattas. Dom gick ner, lite fick man ha i magen innan man spräckte upp den första cidern.
- Det var dags för att kliva på tåget. Gick smärtfritt. Inget krångel eller fasoner. Vi satte oss på plats. Jag hade redan ställt in mig på att resan upp till Stockholm skulle ta sin tid och den skulle vara seg. Christoffer hade köpt tidningar att läsa och jag hade laddat ipoden med nya Armin van Buuren låtar. Det var inte heller så roligt att Farre och Alex satt bakom oss. Men sen tänkte jag på vem jag skulle åka med och då skulle jag knappast behöva varken musik eller tidning, och jag hade så rätt. Fick inte anvädning av det under hela resan. SÅ HIMLA ROLIGT på ett tåg har jag inte haft det. man fick vända sig ofta så armbågen fick stryck, men vi skratta, skoja och levde CRAZY COCONUT. Men det var ingen härlig känsla man fick i kroppen efter man öppnat och fått i sig en cider. Den sved till, men magen och halsen blev varm efter några stycken. Höjdpunkten var ändå när farre lägger en servett på Alex ansikte när han sover. Brutalt roligt så jag nästan kan skratta bara jag tänker på det nu.
- Att kliva av tåget var lätt, men att gå i Stockholms terminal avskyr jag. jag tror inte jag pratar för resten här, men jag avskyr det. jag blir stressad och känner mig som en kines som kommer till malmö och tycker det är rent för litet. Så kände jag fast tvärtom, det var rent för stort. Vi kom snabbt ut därifrån och vi visste inte riktigt vad vi skulle göra nu. Vi hade nästan 6 timmar på oss att göra något roligt. Då kom vi på att vi glömt våra vattenpistoler. Eller som vi skulle ha det till, spritpistoler. Vi leta upp teknikmagasin på teknikmagasin. Värdelöst! Efter många om och men så hade vi varit på två-tre stycken som låg på samma gata (också onödigt) och fått tag på våra spritpistoler. Det skulle bli ett sant nöje att få använda dom.
Vi leta upp någonstans att äta, det blev en buffe på en kina resturang för 85kr, ingen peng alls! och gott var det med. Vi käka, och hade finska brudar sidan om oss som vi gjorde lite narr av, men sen visste vi inte heller hur mycket narr dom gjorde av oss.
- barrundan blev två stopp. Jag minns inte det första för det var oehört tråkigt. jag orka inte ens gå in på det. Man fick i sig någon cider och lite skratt men det var inte mycket. Vi drog rätt så snabbt. Vi leta upp någon gränd, tog lite whiskey från Farres flaska och där stod vi och njöt, som ett par fjortisar. Man måste ha en paus för att dricka sprit när man går och letar efter ett ställe för att dricka sprit. Efter många om och men hittar vi PICKWICK. Det spelades Elvis och hade engelskt utseende. man trivdes riktigt bra redan efter en minut. Vi beställde in öl efter öl, cider efter cider. farre var absolut inte sen med att dra in en dyr whiskey. Ska det vara fint så ska det! jag fick Christoffer att dricka Tuborg, det gillar vi! Nu kan jag inte önska mig en bättre man. Fint ska det vara. men lite mer cider blev det ändå. På toppen av allt så blev det sprit-kaffe. Ja ni vet alla vad det är, med grädde och hela slanten. Jag spyr och skakar av kaffe men denna gick ner. Den va riktigt god. Jag kan nog dricka den fler gånger. Våra gäster vi hade omrking oss bjöd på sig själva med, dom tillät farre och Alex att bli fotade tillsammans med dom, detta såg man inte för man var inte ens i närheten när detta skedde. men när man väl fick se bilderna så garva vi. Fyra toppade kryssnings människor chila i stockholms stad på nog en av de mest bästa pubarna. Vi ville inte gå ännu..
- men vi fick gå. Vi leta upp en taxibil som visar sig vara svensk (Okej? Kryss i taket) och han visar sig vara världens skönaste taxichafför. han dissar Zlatan och han dissar och dissar. jag minns inte allt. Jag skratta. Kanske skratta jag bara för att jag skulle. men vi kom överens om det att en svensk taxichafför finns inte att hitta i malmö...nästan. Hur skönare än så kan det inte bli? För en gång skull i alla fall.
Vi kom fram till utsidan av båten, där var det KÖ som heter duga. örk ska vi stå här och bara tråka nu? nejdå, absolut inte. farre köpte öl och vi skåla och fota. Det var riktigt trevligt. När man fick börja gå in så blev det jubel och då kände man att kryssningen har börjat.
- det gick rätt snabbt. man fick sin hytt och man packa upp lite, men sen var det bara att sticka till taxfreen. fast man var inte den enda som tänkte så, mer än halva båten stod utanför i en stor kö och vänta så man kunde få ta en korg eller två..kanske fem. Allt gick snabbt, jag kan inte minnas att det var segt eller jobbigt, det gick snabbt pga trevliga människor runt omkring. När man väl skulle handla så blev det kassar av sprit. för 900 blev det. här hemma i sverige är det väl några cider och öl. och kanslke en flaska vodka. för oss var det sprit för en vecka fram. men det blev över, tro det eller ej så använde vi inte starkspriten så mycket. Killarna hitta Cola med Whiskey i burk, paradiset för dom, jag själv fick hålla mig till tjejdryckerna. men jag älskar när jag får jäger i mig. kan det bli mer godare? fast det ville man inte handla upp.. sprit blöev det som det flödda. Det var bara att dra sig tillbaka till hytten och låta kvällen börja ha sin gång.
- ipoden plockades fram och steron, full volym, öppna upp lite cider och börja dricka medans man klädde upp sig. Man oprka knappt bry sig vad man hade på sig. Bara man hade på sig något. jag vimla fram och tillbaka om det skulle vara med eller utan strumpbyxor, medans männen vingla om det skulle vara med eller utan slips. Ja, till slut kom vi fram till våra beslut. Vi öppna upp våra hyttdörrar, lät musken tala för sig själv samt spriten.
Under hytt-timmarna, som vi kan kalla det så kom det och gick folk. Okänt folk. Dom var där för samma anledning som vi, och därför kunde inget gå fel. inget gick fel heller. Det var trevligt från början ända in i det sista. jag minns inga namn, men dom minns inte våra namn. Kanske visa minns man, typ Scarface och bomber-tuttar. Historia bakom det behöver vi inte gå in på, hehe. Jag skrattar bara jag går in på det, haha. Men det jag skulle säga var att det var makalöst roligt och extremt trevligt. Aldrig varit med om något liknande. Sen att spriten kan göra så att man bjuder på sig lite extra gör inget. För det har vi redan fattat.
Vi försöker alla att fylla våra vatten pistoler som vi köpt med oss. Vilket gick åt helvete. Det försvann och läckte. Vi använde dom bara till att styla med. Vilket vi lyckades bra med. Pistolerna gjorde oss snyggare. och av slutet av kvällen så hade mina strumpbyxor åkt av och killarnas slips hängde och svaja runt halsen på dom. 01.00 var det dags för armin van buuren. Minnes lucka på minnesluka. jag har ingen anning om hur vi kom ner på dansgolvet. bara att jag står nästan längst fram med Christoffer. Äntligen, framme nu ska jag se han. 4 min innan Armin kommer in på scen med sitt jävla stora leende så pressar alla från höger ochj vänster. man får ingen luft. Christoffer drar ut mig. jag tappar kameran, jag får gå in igen och hittar kameran, resten är skit. Det gick inte att vara där, någonstans. Armin var höjdpunkten på hela båten, alla skulle se han. Det är klart att man inte får chansen om man inte är där i tid. men det gjorde inget, jag fick se han träda in på scen i verkliga livet. Se han le och se han sträcka upp sina händer mot luften, så som jag drömt om att han skulle göra. Det var underbart. Jag och christoffer däcka i vår hytt därefter. Fulla och belåtna.
- Nästa dag har jag ingen anning om vad klockan är. jag hör bara Farre står utanför och bankar på dörren. Han har inte sovit mycket, och inte Alex heller. jag vaknar upp att det är gult i hörnet av min säng, det är stekigt! haha. och det bästa är att Christoffer och jag har delat en säng som är mindre än min 90 säng där hemma. halva den! Vi dela sängen. Fyfan jag är förvånad över att vi inte haft ont i kroppen. medans jag drack vatten så tog Christoffer sig en återställare med Alex Och farre. Jag mådde illa. jag ångrar det som fan, skulle köpt vatten i tusen liter. Såsant man tänker på i efterhand. men jag var hungrig. Så vi leta upp någosntans att äta. det blev tacobuffe. Gottiliigott. jag skaka så bakfull jag var, medans grabbarna var grabbiga. jag önska jag kunde tåla lika mycket som dem. men tyvärr, christoffer följde mig till hytten och jag fick lägga mig och sova lite. Christoffer slank tillbaka till farre och Alex, där drack dom och åt gott. Blanda munkar med chilicheese. haha, ja killar gör mycket. Härligt kön det där, haha!
- festen fortsätter. Vi dricker, handlar nytt på taxfree. Klockan två står vi på scen och dansar till blake jarell, mitt på ljusa dagen, står vi där och hävar i oss en massa sprit och mår prima. tar lite frisk luft på däck. vi kommer på att ingen av oss har sett finland. ojojoj! men det var väl inte därför vi åkte? nej exakt! (;
När det är dags att börja dra ihop sig känner jag i alla fall en tung klump i magen. Även om jag var bakis ville jag inte hem. och jag tror jag pratar för alla då. Men allt går snabbt, packa väskan, stökar till lite extra bara för det är roligt, christoffer kör sin egen, stökar ner en madrass. Öppnar en burk och häller ut det. Fjantigt men samtidigt älskar jag det, det är så christoffer. Vi beger oss ut från båten. tar en taxi, öppnar upp fönstren i taxin höjer musiken och taxin tar oss till bromma. Under taxi resan var det lugn. jag ville inte gå ur den. jag var kvar i stockholm. där kunde vi gott få stanna. att åka hem var bara värdelöst.
Väl till bromma så inväntar vi vårt flygplan som ska ta oss hem. Klydd blir det, som alltid när man ska hem, fast jag är glad det hände då och inte innan. Vi får inte flyga för att vi är för fulla!
Hur kom vi hem? Ja vi kom hem. Allt löste sig. men jag kan tycka synd om Farres Plånbok, men sen å andra sidan, tycker han det själv? Tror inte det, det var minnen. men bromma flygplats kan kyssa min lena röv nästa gång. :)
Långt? Hade jag verkligen skrivit ALLT så hade det inte varit klart på flera dagar. En snabb genomgång av hela resan. Snabb och snabb, kanske för mycket detaljer, men jag älskar detaljer! Bilder laddar jag upp mer imorgon.
Bilder som jag ska skriva ut och lägga in i fotoalbum.
- Christoffer och jag fick gå upp i tid. pappa körde oss till tåget. Vi fick lova han att sova i tid och inte sitta uppe halva natten och gaffla. "När ni är på tåget får ni festa hur mycket ni än vill!" - tydligen så hörs vi för mycket innan vi ska somna. Ops! När vi var på motorvägen ringer mobilen och det är Farre. Han skojar till det att dom inte kommer att hinna, men innan jag får hjärtklappning räddar han den situationen och säger att läget är stabilt, han och Alex är där om några minuter. Väl framme sticker vi in till pressbyrån och handlar upp dricka, äter Christoffers torra och halvgoda Cibattas. Dom gick ner, lite fick man ha i magen innan man spräckte upp den första cidern.
- Det var dags för att kliva på tåget. Gick smärtfritt. Inget krångel eller fasoner. Vi satte oss på plats. Jag hade redan ställt in mig på att resan upp till Stockholm skulle ta sin tid och den skulle vara seg. Christoffer hade köpt tidningar att läsa och jag hade laddat ipoden med nya Armin van Buuren låtar. Det var inte heller så roligt att Farre och Alex satt bakom oss. Men sen tänkte jag på vem jag skulle åka med och då skulle jag knappast behöva varken musik eller tidning, och jag hade så rätt. Fick inte anvädning av det under hela resan. SÅ HIMLA ROLIGT på ett tåg har jag inte haft det. man fick vända sig ofta så armbågen fick stryck, men vi skratta, skoja och levde CRAZY COCONUT. Men det var ingen härlig känsla man fick i kroppen efter man öppnat och fått i sig en cider. Den sved till, men magen och halsen blev varm efter några stycken. Höjdpunkten var ändå när farre lägger en servett på Alex ansikte när han sover. Brutalt roligt så jag nästan kan skratta bara jag tänker på det nu.
- Att kliva av tåget var lätt, men att gå i Stockholms terminal avskyr jag. jag tror inte jag pratar för resten här, men jag avskyr det. jag blir stressad och känner mig som en kines som kommer till malmö och tycker det är rent för litet. Så kände jag fast tvärtom, det var rent för stort. Vi kom snabbt ut därifrån och vi visste inte riktigt vad vi skulle göra nu. Vi hade nästan 6 timmar på oss att göra något roligt. Då kom vi på att vi glömt våra vattenpistoler. Eller som vi skulle ha det till, spritpistoler. Vi leta upp teknikmagasin på teknikmagasin. Värdelöst! Efter många om och men så hade vi varit på två-tre stycken som låg på samma gata (också onödigt) och fått tag på våra spritpistoler. Det skulle bli ett sant nöje att få använda dom.
Vi leta upp någonstans att äta, det blev en buffe på en kina resturang för 85kr, ingen peng alls! och gott var det med. Vi käka, och hade finska brudar sidan om oss som vi gjorde lite narr av, men sen visste vi inte heller hur mycket narr dom gjorde av oss.
- barrundan blev två stopp. Jag minns inte det första för det var oehört tråkigt. jag orka inte ens gå in på det. Man fick i sig någon cider och lite skratt men det var inte mycket. Vi drog rätt så snabbt. Vi leta upp någon gränd, tog lite whiskey från Farres flaska och där stod vi och njöt, som ett par fjortisar. Man måste ha en paus för att dricka sprit när man går och letar efter ett ställe för att dricka sprit. Efter många om och men hittar vi PICKWICK. Det spelades Elvis och hade engelskt utseende. man trivdes riktigt bra redan efter en minut. Vi beställde in öl efter öl, cider efter cider. farre var absolut inte sen med att dra in en dyr whiskey. Ska det vara fint så ska det! jag fick Christoffer att dricka Tuborg, det gillar vi! Nu kan jag inte önska mig en bättre man. Fint ska det vara. men lite mer cider blev det ändå. På toppen av allt så blev det sprit-kaffe. Ja ni vet alla vad det är, med grädde och hela slanten. Jag spyr och skakar av kaffe men denna gick ner. Den va riktigt god. Jag kan nog dricka den fler gånger. Våra gäster vi hade omrking oss bjöd på sig själva med, dom tillät farre och Alex att bli fotade tillsammans med dom, detta såg man inte för man var inte ens i närheten när detta skedde. men när man väl fick se bilderna så garva vi. Fyra toppade kryssnings människor chila i stockholms stad på nog en av de mest bästa pubarna. Vi ville inte gå ännu..
- men vi fick gå. Vi leta upp en taxibil som visar sig vara svensk (Okej? Kryss i taket) och han visar sig vara världens skönaste taxichafför. han dissar Zlatan och han dissar och dissar. jag minns inte allt. Jag skratta. Kanske skratta jag bara för att jag skulle. men vi kom överens om det att en svensk taxichafför finns inte att hitta i malmö...nästan. Hur skönare än så kan det inte bli? För en gång skull i alla fall.
Vi kom fram till utsidan av båten, där var det KÖ som heter duga. örk ska vi stå här och bara tråka nu? nejdå, absolut inte. farre köpte öl och vi skåla och fota. Det var riktigt trevligt. När man fick börja gå in så blev det jubel och då kände man att kryssningen har börjat.
- det gick rätt snabbt. man fick sin hytt och man packa upp lite, men sen var det bara att sticka till taxfreen. fast man var inte den enda som tänkte så, mer än halva båten stod utanför i en stor kö och vänta så man kunde få ta en korg eller två..kanske fem. Allt gick snabbt, jag kan inte minnas att det var segt eller jobbigt, det gick snabbt pga trevliga människor runt omkring. När man väl skulle handla så blev det kassar av sprit. för 900 blev det. här hemma i sverige är det väl några cider och öl. och kanslke en flaska vodka. för oss var det sprit för en vecka fram. men det blev över, tro det eller ej så använde vi inte starkspriten så mycket. Killarna hitta Cola med Whiskey i burk, paradiset för dom, jag själv fick hålla mig till tjejdryckerna. men jag älskar när jag får jäger i mig. kan det bli mer godare? fast det ville man inte handla upp.. sprit blöev det som det flödda. Det var bara att dra sig tillbaka till hytten och låta kvällen börja ha sin gång.
- ipoden plockades fram och steron, full volym, öppna upp lite cider och börja dricka medans man klädde upp sig. Man oprka knappt bry sig vad man hade på sig. Bara man hade på sig något. jag vimla fram och tillbaka om det skulle vara med eller utan strumpbyxor, medans männen vingla om det skulle vara med eller utan slips. Ja, till slut kom vi fram till våra beslut. Vi öppna upp våra hyttdörrar, lät musken tala för sig själv samt spriten.
Under hytt-timmarna, som vi kan kalla det så kom det och gick folk. Okänt folk. Dom var där för samma anledning som vi, och därför kunde inget gå fel. inget gick fel heller. Det var trevligt från början ända in i det sista. jag minns inga namn, men dom minns inte våra namn. Kanske visa minns man, typ Scarface och bomber-tuttar. Historia bakom det behöver vi inte gå in på, hehe. Jag skrattar bara jag går in på det, haha. Men det jag skulle säga var att det var makalöst roligt och extremt trevligt. Aldrig varit med om något liknande. Sen att spriten kan göra så att man bjuder på sig lite extra gör inget. För det har vi redan fattat.
Vi försöker alla att fylla våra vatten pistoler som vi köpt med oss. Vilket gick åt helvete. Det försvann och läckte. Vi använde dom bara till att styla med. Vilket vi lyckades bra med. Pistolerna gjorde oss snyggare. och av slutet av kvällen så hade mina strumpbyxor åkt av och killarnas slips hängde och svaja runt halsen på dom. 01.00 var det dags för armin van buuren. Minnes lucka på minnesluka. jag har ingen anning om hur vi kom ner på dansgolvet. bara att jag står nästan längst fram med Christoffer. Äntligen, framme nu ska jag se han. 4 min innan Armin kommer in på scen med sitt jävla stora leende så pressar alla från höger ochj vänster. man får ingen luft. Christoffer drar ut mig. jag tappar kameran, jag får gå in igen och hittar kameran, resten är skit. Det gick inte att vara där, någonstans. Armin var höjdpunkten på hela båten, alla skulle se han. Det är klart att man inte får chansen om man inte är där i tid. men det gjorde inget, jag fick se han träda in på scen i verkliga livet. Se han le och se han sträcka upp sina händer mot luften, så som jag drömt om att han skulle göra. Det var underbart. Jag och christoffer däcka i vår hytt därefter. Fulla och belåtna.
- Nästa dag har jag ingen anning om vad klockan är. jag hör bara Farre står utanför och bankar på dörren. Han har inte sovit mycket, och inte Alex heller. jag vaknar upp att det är gult i hörnet av min säng, det är stekigt! haha. och det bästa är att Christoffer och jag har delat en säng som är mindre än min 90 säng där hemma. halva den! Vi dela sängen. Fyfan jag är förvånad över att vi inte haft ont i kroppen. medans jag drack vatten så tog Christoffer sig en återställare med Alex Och farre. Jag mådde illa. jag ångrar det som fan, skulle köpt vatten i tusen liter. Såsant man tänker på i efterhand. men jag var hungrig. Så vi leta upp någosntans att äta. det blev tacobuffe. Gottiliigott. jag skaka så bakfull jag var, medans grabbarna var grabbiga. jag önska jag kunde tåla lika mycket som dem. men tyvärr, christoffer följde mig till hytten och jag fick lägga mig och sova lite. Christoffer slank tillbaka till farre och Alex, där drack dom och åt gott. Blanda munkar med chilicheese. haha, ja killar gör mycket. Härligt kön det där, haha!
- festen fortsätter. Vi dricker, handlar nytt på taxfree. Klockan två står vi på scen och dansar till blake jarell, mitt på ljusa dagen, står vi där och hävar i oss en massa sprit och mår prima. tar lite frisk luft på däck. vi kommer på att ingen av oss har sett finland. ojojoj! men det var väl inte därför vi åkte? nej exakt! (;
När det är dags att börja dra ihop sig känner jag i alla fall en tung klump i magen. Även om jag var bakis ville jag inte hem. och jag tror jag pratar för alla då. Men allt går snabbt, packa väskan, stökar till lite extra bara för det är roligt, christoffer kör sin egen, stökar ner en madrass. Öppnar en burk och häller ut det. Fjantigt men samtidigt älskar jag det, det är så christoffer. Vi beger oss ut från båten. tar en taxi, öppnar upp fönstren i taxin höjer musiken och taxin tar oss till bromma. Under taxi resan var det lugn. jag ville inte gå ur den. jag var kvar i stockholm. där kunde vi gott få stanna. att åka hem var bara värdelöst.
Väl till bromma så inväntar vi vårt flygplan som ska ta oss hem. Klydd blir det, som alltid när man ska hem, fast jag är glad det hände då och inte innan. Vi får inte flyga för att vi är för fulla!
Hur kom vi hem? Ja vi kom hem. Allt löste sig. men jag kan tycka synd om Farres Plånbok, men sen å andra sidan, tycker han det själv? Tror inte det, det var minnen. men bromma flygplats kan kyssa min lena röv nästa gång. :)
Långt? Hade jag verkligen skrivit ALLT så hade det inte varit klart på flera dagar. En snabb genomgång av hela resan. Snabb och snabb, kanske för mycket detaljer, men jag älskar detaljer! Bilder laddar jag upp mer imorgon.
Bilder som jag ska skriva ut och lägga in i fotoalbum.
/Springbreak Lisette 2009
2 kommentarer:
Perhaps, I shall agree with your phrase acheter levitra In it all charm!
I apologise, but, in my opinion, you are not right. I can prove it.
Skicka en kommentar