Idag blev det många om och men ang semester. Jag är inte fastanställd och går bara på tim, men jag går på fast schema. Har eget schema och har ställt upp på mitt jobb sen jag var 18 år gammal, med skola och hela köret. Jag satte till och med jobbet före min egen skola ibland. Nu har jag fått mitt eget schema. Som timanställd tjänar jag på att få min semesterersättning men det lönar sig inte när man vill ha semester. Jag vill ha fyra veckor semester till sommaren. Plötsligt får man höra att man är ung och kan jobba dubbla skift till sommaren. Ta sitt eget schema på kvällen och ett annat på dagen, vilket skulle betyda att jag får jobba dag och kväll. Är jag ledig dagen så jobbar jag kvällen och tvärtom. Varför skulle jag göra det? Jo, jag är ung. En som är 20 år äldre än mig klara det, då ska jag klara det.
Varför ska jag klara av det för? Det är inte hälsosamt någonstans att slita ut sig så mycket för att tjäna pengar. jag bor hemma, jag har en räkning att betala, och det är hem till mina föräldrar. Summan är inte liten. Jag spara och jag ska klara mig på resten. Jag jobbar extra så fort jag får chansen, men det ska inte vara i överdrivna mängder. jag klara en vecka upp till två, men en hel sommar? Vissa säger att sådant är livet, så är det att jobba om man vill klara sig. jag säger bara detta: så går man in i väggen!
Jag trodde inte jag skulle få kunna ta semester alls. Eller det får jag, jag trodde bara inte sålänge, för tro mig. Att ta semester på de jobbet kan ge en ångest och ont i magen. Och nu blev det inte bättre att få höra hur mycket man egentligen ska jobba och klara av. Men jag blev överlycklig att få se mitt namn på semester listan, istället för att mitt namn står där som vikarie jobbare, så står jag där som en arbetare som ska ta semester. Det är första gången jag tar semester, och första gången någon annan jobbar för mig. Det har alltid varit tvärtom. jag har jobbat för dem. Sommar som vinter. Alltid funntits där som vikarie till alla. Jag vill ha semester och verkligen komma bort från hela Nydala och hela min uppgift som jag har på jobb. Kanske också från alla kollegor.
Jag betalar hem, jag sparar och jag försöker klara mig på det jag får över. jag kommer inte få lön på en hel månad un der sommaren pga min semester, men då är det bara dags för mig att planera då, börja spara till den fattiga månaden : redan nu. En tusen lapp i månaden tills den fattiga månanden dyker upp, ska nog bli bra. Sålänge jag har råd med mat till jobb och busskort så kan jag lida en månad. Vill man ha det lyx för en gång sskull, så får man lida lite med.
Rätta mig om jag har fel, för det mesta har jag det. Det mesta består bara av hårda åsikter. De flesta kanske inte ens skulle hålla med mig. Att jobba mycket så man inte känner av sina egna fötter, kan visa leva för, medans visa jobbar ihjäl sig en period för att sedan njuta. jag är det sistnämnda. Det gör mig inte lat, det gör mig bara förståndig. Jag vill jättegärna se ut som en 30 åring när jag väl bli 30 år och inte som 40.
Varför ska jag klara av det för? Det är inte hälsosamt någonstans att slita ut sig så mycket för att tjäna pengar. jag bor hemma, jag har en räkning att betala, och det är hem till mina föräldrar. Summan är inte liten. Jag spara och jag ska klara mig på resten. Jag jobbar extra så fort jag får chansen, men det ska inte vara i överdrivna mängder. jag klara en vecka upp till två, men en hel sommar? Vissa säger att sådant är livet, så är det att jobba om man vill klara sig. jag säger bara detta: så går man in i väggen!
Jag trodde inte jag skulle få kunna ta semester alls. Eller det får jag, jag trodde bara inte sålänge, för tro mig. Att ta semester på de jobbet kan ge en ångest och ont i magen. Och nu blev det inte bättre att få höra hur mycket man egentligen ska jobba och klara av. Men jag blev överlycklig att få se mitt namn på semester listan, istället för att mitt namn står där som vikarie jobbare, så står jag där som en arbetare som ska ta semester. Det är första gången jag tar semester, och första gången någon annan jobbar för mig. Det har alltid varit tvärtom. jag har jobbat för dem. Sommar som vinter. Alltid funntits där som vikarie till alla. Jag vill ha semester och verkligen komma bort från hela Nydala och hela min uppgift som jag har på jobb. Kanske också från alla kollegor.
Jag betalar hem, jag sparar och jag försöker klara mig på det jag får över. jag kommer inte få lön på en hel månad un der sommaren pga min semester, men då är det bara dags för mig att planera då, börja spara till den fattiga månaden : redan nu. En tusen lapp i månaden tills den fattiga månanden dyker upp, ska nog bli bra. Sålänge jag har råd med mat till jobb och busskort så kan jag lida en månad. Vill man ha det lyx för en gång sskull, så får man lida lite med.
Rätta mig om jag har fel, för det mesta har jag det. Det mesta består bara av hårda åsikter. De flesta kanske inte ens skulle hålla med mig. Att jobba mycket så man inte känner av sina egna fötter, kan visa leva för, medans visa jobbar ihjäl sig en period för att sedan njuta. jag är det sistnämnda. Det gör mig inte lat, det gör mig bara förståndig. Jag vill jättegärna se ut som en 30 åring när jag väl bli 30 år och inte som 40.
/Lisette
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar