måndag 2 mars 2009

Halloj darlings and välkommen.

Jag kan börja med att säga: nej då christoffer, jag har inget att invända med. Det va en av de bästa helgerna på länge, och ändå har man haft riktigt bra helger. Men jag måste tacka hela sällskapet man var med, det var svinroligt och alltid lika roliga äventyr ha! Mer av er tack.

Men nej, nu ska jag inte prata helgen. Jag ska prata skor. Det har jag tänkt göra enda sen jag fick dom. Jag blogga om dinskor-skor för någon dag sen. Jag älska dom, älska dom så fruktansvärt mycket, och jag älskar dom ännu mer när jag har dom på mig och längtar till sommaren. Har jag skorna? Jadå, det har hon. Ja hur fan då? Ja hur fan då tänker ni. Det ska jag säga er. Christoffer lura i mig att han skulle lämna mina gamla skor, som jag hade där. Han sa att han skulle lägga dom i en sko-kartong. Ja varför visste jag inte, det var inte ens lönt att fråga för han har sina knepiga ideer även när han är nykter. Så jag tänkte inte mer på det när han kom med en skokartong i en påse. När vi kom hem packa jag upp kartongen, öppna den och där låg mina gamla skor, jag plocka upp dom la dom åt sidan, men det var inte allt. där fanns mer i kartongen, där fanns mina favorit skor! Framtida mannen hade gått och handlat mina skor. Mina rhodos skor! Jag kan inte fortfarande inte fatta det. Jag blev väldigt glad. Kan skriva mycket om bara känslan jag kände. De är underbara. Jag lovar Christoffer, dessa ska jag slita med hälsan i sommar.jag ska inte byta ut dom för några andra sommar skor. Det lovar jag, för så jäkla fina är dom och dom blir finare nu, efter jag fått dom av dig. - Det kan jag säga på allvar utan att fjäska.

Och ja, jag stack och köpte en liten fräck väska på ginatricot. Riktigt sweeeet! Jag går faktiskt och handlar kläder efter skorna nu. Det är ett plus!

Nu ska jag somna medans jag lyssnar på christoffers Ipod. Bara en massa axwell, men en bra sak är faktiskt att han har laddat ner lite armin van buuren, det är bra pojk! Det ska vara ordning och reda i ipoden. /Lisette

1 kommentar:

Anonym sa...

sv: Skratta tills du gråter! Det är vad jag rekommenderar :)