För att bra tag sedan ringde det en äldre kvinna till jobb vid namn Barbro och jag tog just det samtalet och hon ville ha en landgång men hon ville ha något speciellt på den, hon ville komponera den själv så att säga. Och såklart så fick hon det och hon var överlycklig, samma lördag gör jag hennes två landgångar som hennes man kommer och hämtar senare på dagen.

När jag kommer på måndag morgon så hänger det en lapp där jag byter om att det ringt en kvinna vid namn Barbro på söndagen och bett min kollega att tacka mig att jag gjort världens finaste landgångar och att det skulle strös massa rosor över mig för de fina landgångarna. De kom tillbaka någon helg efter och hennes man var glad och konstaterade att " nu blir frugan glad där himma, när hon får vad hon vill " . Igår så fick jag träffa just denna Barbro och hon kom en ros till mig, bara till mig inte till smörgåshörnan i sig. Det var en ros till mig! Blev sjukt glad, det har fan aldrig hänt. Hon gjorde mig verkligen glad och det visar så litre det kan krävas för att göra en annan person så glad. Hon tyckte jag var en ängel som gjorde så fina smörgåsar! Tack Barbro! En vacker dag ska vi bli grannar!


// Christoffer